Thursday, 28. July 2011 : The heat is still on
Efter Helsingfors tar vi oss åt sydväst genom Porkkalafjärden till en naturhamn nära Porkala-udd, Lähteelä, som hade rekommenderats av några trevliga båtgrannar tidigare.Varmt, och enda sätt att överleva är att doppa sig i havet, något uppfriskande trots den höga vattentemperaturen.
Nästa anhalt blir åter igen en för oss tidigare okänd hamn långt inne i en liten grundfylld skärgård syd om Barösundet, Gölisnäs, ett vackert ställe med skydd för alla vindar. Där fanns också en fin vedeldad bastu för avkopplande bastubad före middagen. Märkligt nog så verkar bastun vara minst lika skön i sommarhettan som i vinterkylan.
Efter Gölisnäs en svajvik som jag hade besökt under 2009 års resa, Gropen. Där fanns en hel del av de gröna bojorna man helst vill slippa se - sjöbjörnarnas högst privata och för vanligt folk stängda hamnar. Det verkar så att denna klubb har lyckats med att roffa åt sig många vikar i naturskyddsområden som därmed blev stängda för allmänheten.
Vidare en kort bit till Ekenäs, den gamla fina träkåksstaden i västra Finska Viken. Numera heter det inte Ekenäs utan Raseborg efter en kommunsammanslagning. Hoppas att turisterna hittar dit även i framtiden. En åskby på kvällen gav mäktiga molnformationer, följd av en härlig solnedgång.
Nästa anhalt blir Kejsarhammnen på ön Högsåra, en gästhamn med gammal tradition. Väldigt trevlig anläggning med en liten affär och ett förtjusande sommarcafé, där halva ortsbefolkningen verks vara sysselsatt. Även här blev det bastu, man kunde hyra den, inhyst i ett litet rött hus för 12€ per timme.
Tisdag kom den stora dagen där vi träffade våra goda vänner Uffe och Maritta på deras sommarställe på Blåbärsholmen, en liten ö norr om Gullkronafjärden. Det blev en riktig trevlig eftermiddag/kväll som började med en riktig finsk bastu och trevliga samtal i badtunnan (efter några drinkar förstås). Skepparen fick äran att i tunnan få sitta bredvid den charmerande och helnakna värdinnan!
En utmärkt middag på av värden perfekt tillagade oxfileer och allehanda tillbehör avslutade kvällen. Middagen började vid 11-snåret och vi var klara vid ett-tiden då Sir Francis besättning inte orkade hålla sig vaken längre…. Vi fick också en hel del tips om naturhamnar i området, en av dem blev nästa dagens mål - Storland, en helskyddad vik där vi var helt ensamma den kvällen. Helt i Smillas smak med många fina badställen.
Idag, torsdag, blev det så äntligen av: ett besök på Finska Utö, den sista utposten söderut i Ålands skärgård, lotsstation och ett gammalt försvarsfäste. Skepparen ville besöka platsen många gånger förut, men det blev aldrig av förrän nu. Tyvärr såg vi återigen mycket blåalger på vägen dit och fruktade en badlös eftermiddag. Turlig nog hittade vi en algfri badvik på öns södra sida, så att hela besättningen fick sig ett dopp och kunde kyla ner sina kokande huvuden. Smilla njöt av bad och nyfunna vänner.
Morgondagens mål är inte bestämt ännu, men det bär nog av en bit norrut mot Kumlinge eller Bänö ö.
Sida 1 av 1