Tuesday, 20. July 2010 : Uttergrytet till Kalmar
Från Älö Lyckfjärd gick det sedan vidare söderut och vi hittade ett perfekt krypin strax söder om Figeholm. Sjökortet visade mörkblå i hela området, men med hjälp av Lars Granaths excellenta hamnskiss letade vi oss in i gyttret av stenar, små holmar och grynnor. Där låg man med utsikt på öppet hav men ändå skyddad för den förväntade SW-vinden. Ett spring lades ut västerut för att säkra nattsömnen (vindvridning åt väst skulle ske under natten).
Fredag morgon fortsatte färden från Uttergrytet mot Sandvik på Öland. Tanken var att undvika de överbelastade gästhamnarna i Byxelkrok och Borgholm och det visade sig vara ett lyckoträff. Sandvik är ett fantastiskt ställe med fina stränder både norrut ch söderut så långt ögat kan se. En del av hamnen blir ganska orolig vid västliga vindar, och nästa morgon såg man några trötta ansikten hos de som var tvungna att vakta båt och förtöjning hela natten. Själv låg vi tryggt bakom den höga piren i hamnens norra del.
Vi trivdes utomordentligt på detta stället och det blev två nätter där. På lördagen drog ett häftigt åskväder rakt över hamnen och det blev några ordentliga smällar - och det blev kontantbetalning när hamnrestaurangens kortterminal slogs ut tillsammans med hela telefonnätet i området.
På söndag blev det dags att gå vidare, och vi seglade söderut mot fastlanddet igen. Dagens mål blev Pataholm där vi lade till vid en gammal lastbrygga en bit utanför själva byn. Promenaden till Pataholm, ca två km, var inte riktigt i Smillas smak - hon hade varit bortskämt med klipp- och skogs, och strandpromenader de senaste veckorna.
Dagens Pataholm är en relikt från gamla tider då det var en betydande och blomstrande utskeppningshamn och tävlade med Kalmar i att bli störst - Kalmar vann . Nu är det bara minnen som är kvar i Pataholm , och dessa vårdas ömt av två hembygdsgårdar i den lilla byn.
På måndag gick det sedan ytterligare en bit söderut mot Kalmar. Vi kom dit vid ett-tiden och hade förmånen att få välja plats i hamnen. Vi tyckte om staden direkt och beslöt att stanna två nätter. Det blev middag på hamnkrogen, stekt röding som smakade utomordentligt, och den mycket kompetenta och trevliga personalen gjorde kvällen värd att minnas (kanske spelade också en avrundande årgångsgrappa en viss roll).
Sida 1 av 1