Monday, 04. July 2011 : vidare österut
Kl. 5 på morgonen är det dax igen - tock tock tock på förpiksluckan. Måsen som sitter där och pickar på det härdade glaset, liknar i hög grad sin kompis från igår morse - troligen är det t.o.m. samma mås. Dåligt samvete för gårdagens bus verkar dock inte finnas i hans blick. Han tittar på mig genom glaset ner i förpiken, och verkar helt orädd. Kanske vill han bara meddela att det är dags att stiga upp.
Detta är Vi absolut inte överens om. Jag öppnar luckan uppåt så att han han förlorar fotfästet och flyr - trodde jag. \n\nJust när jag har lagt mig tillrätta och håller på att sjunka in i en behaglig dvala igen, är han tillbaka. Han menar allvar och jag med. Jag jagar bort, han kommer igen. Tydligen är det hans vik och jag är inkräktaren där.
Hur som helst så är min stridsvilja inte på topp så där i morgongryningen. Jag trycker ett par öronproppar i öronen, struntar i hans pickande och somnar om med hjälp av yoga nidra metoden, och det fungerar. Det blir i alla fall ett par timmars sömn till. Måsen verkar också nöjd med att ha vunnit striden - denna gång avstår han från att lämna spår efter sig.
Fortfarande soligt under morgondopp och frukosten, men mörka moln drar in österifrån. Väderrapporten lovar regn under dagen, sedan skall det bli sol igen. Hur som helst så känns det så att denna vik är färdigutforskat och Sir FRancis görs klar för avfärd.
Vi smyger långsamt längs genom skären och utforska lämpliga tilläggningsplatser för ev senare besök. Låga moln drar emot oss, det duggregnar och sikten blir mycket dåligt med vinden återigen rakt framifrån Och många gröna, röda och svart-gula pinnar som begränsar den smala djuprännan. Att sätta seglen och kryssa känns inte som ett bra alternativ. Lika bra det, batterierna längtar efter laddning efter två dagars stillaliggande, och Pentans generator jobbar på.
Några få timmar känns som lagom restid under dessa förhållanden. En inbjudande vik, skyddad för de flesta vindriktningar identifieras. Infarten är lite krokig och knepig, men det är ju just detta som lockar nöjesseglaren - att hitta nya spännande ställen, helst utan en massa andra nöjesseglare i närheten. Den valde viken visar sig vara perfekt - bra skydd, inga fritidshus och fina klippor runt omkring för senare expeditioner (när solen är tillbaka).
Solen kom tillbaka och expeditionen har ägt rum. Bilderna föreställer några klippmålningar (naturens graffity?) som jag samlade in under promenaden.
