Saturday, 05. August 2006 : Trysunda - Raggarön
Tisdag, 25.7.
Stannade kvar en extra natt i Trysunda, Hilkkas varmaste dag under semestern
(själv hade jag varit ute två veckor längre, och det var dessa två veckor
som var de varmaste i år, norr om Gävle). Dagen gick fort och promenaden
till Björnvikens sandstrand blev en av Smillas semesterhöjdpunkter, med bad
och vattenlek så länge hon orkade. Vi var också uppe på utsiktsberget, och
klapperstensfälten besöktes åter. På gästhamnsbryggan ligger båtarna i
dubbla rader, på vår brygga blev det sex båtar till slut.
Onsdag, 26.7.
Kändes litet sorgligt att lämna Trysunda, men vi startade i alla fall vid
halv åtta tiden onsdag morgon. Bra halvvindsegling söderut, förbi Ulvöarna,
sedan dör vinden, och järnspisen tänds för vidare framfart till Bönhamn.
Tilläggning i sidovind gick bra, sedan blev det räkmacka på Hilmas café på
andra sidan viken. Gästhamnen i Bönhamn är trevlig och där finns ett nytt
servicehus med duschar etc direkt i slutet av bryggan.
En liten utsvävning över Norrländska Gästhamnsduschar (Bönhamn inkluderat):
Gästhamnsduschar i Norrland är i regel små trånga burar med ett par krokar
att hänga handduk, ombyte och alla toilett-attiraljer upp på. Direkt bredvid
är duschen, oftast fast monterat i taket och sällan finns ens en duschgardin
att skydda kläderna från att bli blöta. Mitt förslag till bättre
dusch-standard är följande: alla “gästhamnsarkitekter” åläggs att använda
sig av hamnens duschar under en månads tid. Jag är övertygad att duscharna
skulle vara ombyggda inom ett par veckor!
Nästan alla duschar vi såg slukade dessutom fem-kronors mynt, utan mynt
inget vatten, och möjlighet att växla till sig femkronorsmynt finns sällan.
Varför inte baka in duschpengen i hamnavgiften? Nog med klagomål, det mesta
i Norrland är vackert, trevligt och njutbart, för duscharna finns
förbättringsmån.
Åter till Bönhamn: det absolut bästa där är en promenadstig som leder över
klipporna längs havet, och erbjuder en fantastisk utsikt över denna del av
Höga Kusten, Högbonden och öarna omkring, och det öppna havet österut. Det
tar ca 30 minuter att gå runt stigen, som leder tillbaka till byn och förbi
Bönhamns fina lilla fiskepapell. Ungefär halvvägs finns även
klapperstensfält och lite sandstrand. Vi gick stigen två gånger på onsdag,
och en gång innan avfärd på torsdag morgon, Smilla var mycket noggrann med
att inte gå förbi badstället utan dopp.
Sista flaskan vin avnjuts till middagen på onsdag, så det är hög tid att
bunkra igen, nästa stopp får bli ett ställe med systembolag.
Torsdag, 27.7.
Söderut i halvvind och bidevind i 5 - 7 m/s, soligt, varmt och njutsamt.
Lägger till i Härnösands Norra Hamn, och skyndar oss att inte missa
stängningsdax för systemet, matbunkring kan vänta eftersom Hemköp har öppet
till 20:00. Trötta efter släpandet och stuvandet beställs broöppning för
nästa morgon kl 09:30, sedan blir det middag i båten. Det har blivit en
daglig ritual att utväxla SMS med Tobbe på Blåvinge. Tobbe skrytert dagligen om
det ljumma badvattnet i söder (de var på väg ner längs Ostkusten), och vi om
de fina och glest besökta hamnarna i norr, där vattentemperaturen däremot
håller en nivå på mellan 8 och 12 grader denna julimånad. Ett skämtsamt SMS om
ljuvliga raggsockor och yllemössor från vår sida höll på att bli sant -
torsdagen blev blöt och råkallt….
Fredag, 28.7.
Fin och lyxig dusch i Härnösands Stadshotell, idag gratis, då man hade glömt
att slå på bastun som annars ingår i priset 40 kr/person. Avfärd i 16 grader
och duggregn, ingen vind men gammal sjö söder om Härnön. Bestämmer oss att
gå in till det “genuina fiskeläget” Spikarna på Alnön. Fiskeläget visade sig
vara omgjord till ett fritidshusområde med inhägnade tomter och “privat” och
“stopp” skyltar utanför grindarna - tråkigt tyckte vi.
Lördag, 29.7.
Vaknade 06:00, morgonpromenad med Smilla, snabb frukost, och iväg 07:15.
Först motorgång två timmar, sedan kommer lite vind och seglen åker upp.
Skepperskan och Skeppshunden sover djupt i salongen under hela etappen, och
vaknar när bojhaken åker fram för förtöjning i Mellanfjärden. Där har vi
varit flera gånger förut, och trivts varje gång. Först besök på
konstutställningen med vackra målningar och diverse hantverk, sedan
bordsbokning…. tyvärr är hela restaurangen bokat av ett sällskap denna
kväll, och vi får laga maten själv. Sällskapet visar sig vara någon
golfklubb, som hade en fest med prisutdelning. Jag har nog aldrig varit i
närheten av en sådan fyllefest som denna. En del herrar hade tydligen tagit
sig en hel del stänkare redan i förväg, att döma efter brölandet och de
ostadiga stegen, vi blev rädda att någon skulle trilla från bryggan.
Herrarna blev också väldigt sällskapliga och ville ta nära kontakt med
båtbesättningarna på väg från och till båtarna. Ett yngre par i Linjett 32
som kom in i hamnen vid nio-tiden på kvällen, blev så förskräckta, att de
gick ut igen och fortsatte till nästa hamn södeut. Den inhyrde trubaduren
gjorde inte saken bättre, men som tur var så slocknade alla före midnatt.
Söndag, 30.7.
Slör och läns söderut, längs Hornslandet, och in i Hölicks fina och trygga
bassäng. Jag hade varit där tillsammans med Anders F på vägen norrut, och
ville visa detta fina ställe även för Hilkka. Det har blivit varmt och
soligt igen och här finns underbara kilometerlånga sandstränder, som Smilla
blir väldigt förtjust i. Efter en långpromenad med mycket bad och vattenbus
återvänder vi till hamnen och det blir skepparens tur att njuta: den lilla
restaurangen i hamnen stoltserar med en hel del ovanliga ölsorter - det blev
en ljus Budweiser från Tjeckien. Från hamnbassängens pir har man fin utsikt
söderut, och det sägs att man ofta kan se sälar där (vi såg inga, tyvärr).
Grillning på en allmän grillplats eftersom skepparen hade glömd den fina Weber grillen i
Trysunda :-(
Måndag, 31.7.
Motorgång vidare söderut i vindstilla. Vi är på väg till Skärså, ett
fiskeläge med gästbrygga direkt nedanför restaurang Albertinas veranda. Det
är inte mycket vatten ovanför stenarna i området, infarten är en
kringelikrok markerad med pinnar och en enslinje. Allt går dock bra, och vi
lägger oss långsides som enda båt vid bryggan. Vi blir genast upplysta om
allt som är värd att veta, av en trevlig dam med seglingsbakgrund - hon
känner genast igen vår Rasmus och berättar lite om sitt gångna seglarliv,
var man får bra fisk och de bästa hundpromenaderna. På första hundrastningen
hittar Hilkka ett pytelitet hus där man kan köpa färsk (varm) tunnbröd.
Huset är obemannad, man lägger pengarna i en liten ask (som är öppen för
alla), och tar sedan brödet….mums! Självklart blir det middag på
restaurangen, Smilla ligger i båten och tittar förebrående på Husse och
Matte, som idag festar utan sin hund. Restaurangen var en klart positiv
upplevelse - bra mat och priserna är rimliga.
Tisdag, 1.8.
Väderrapporten lovade 4 - 7 m/s sydostlig - men det blev mellan 10 och 12
m/s rakt i nosen med otrevlig sjö. Vi hade valt att gå den inre vägen mot
Ljusne för att få lite skydd för motsjön, där var det emellertid väldigt
trångt mellan stenarna. Farleden var dock väl utmärkt, och vi tog oss in i
Ljusne Motorbåtklubb’s hamn. Sjön gick rakt in mot öppningen i piren, och
det var inte helt lätt att hålla fören på kurs. Sedan är det plötsligt helt
lugnt, ingen krusning bakom piren, men vinden finns kvar och det gäller att
hålla båten på plats medan fendrar och andra förtöjningsattiraljer sätts på
plats. Sedan hittar vi en ledig plats mellan Y-bommar och kan pusta ut.
Här finns en fin klubbstuga med dusch, bastu och tvättmaskin, allt ingår i
de 50 kr hamnavgift, som man lägger i en låda vid klubbhuset. Dagens mål
valdes med tanke på att det är skaffningsdax igen, och i Ljusne finns en
livsmedelsbutik. Snart rullas ett ton matvaror i vår “dramat” de två
kilometrarna till båten, och allt försvinner i stuvfacken och grönsaksnätet
under rufftaket. Ljusne verkar för oss som ett gudförgätet ställe, trist och
tråkigt. På vägen till ortens Konsumhandlare såg vi hur trevånings
bostadshus jämnades med marken - vi har full förståelse att ingen ville bo
där.
Per SMS från Tobbe fick jag recept på en god fiskgryta som känns helt rätt
denna regnblöta och kyliga kväll. När vi nästan är klara med middagen, kommer
en ensam seglare in i hamnen, vi hade träffat honom tidigare i Skärså. Han
måste haft en tuff dag i sin liten Amigo 23 mot vind och sjö, så vi bjuder in
honom till fiskgrytan och får oss en trevlig pratstund.
Onsdag, 2.8.
Söderut till sydvästsidan av Iggön, där det lär finnas en SXK-boj. Den finns
där, men är upptagen av en liten orange segelbåt med namnet Plurr, utan
SXK-flagga eller dekal, och som verkar vara övergiven. Tydligen tycker
ägaren att detta är en bra och dessutom kostnadsfri sommarplats för båten.
Vi lägger oss vid samma boj, bara ca 50 m ut från ett ganska prunkigt
sommarställe. Vid synen av de två vattenmoppar som var parkerade utanför,
borde vi anat oråd. Snart började några yngre herrar att dra allehanda
vattenleksaker med en av mopparna, och det gick runt, runt vår båt. Nu gör
inte vattenmoppar särskilt mycket sjö, men de låter, och dansen pågick under
hela vår middag som var dukad i sittbrunnen Det verkar så att man inte vill
ha några gäster på den närliggande bojen (kan det vara så att man lade lilla
segelbåten där för att hindra SXK-medlemmar från att gå dit?)
Någon högre makt verkade ha medlidande - strax efter vår middag gick ena
vattenmoppen inte att starta längre, och hela gänget tillbringade resten av
kvällen med att försöka reparera den (trots att jag är hyfsat bra i att fixa
med motorer, erbjöd jag ingen hjälp).
Resten av kvällen förlöpte ostörd och trevligt, endast avbruten av någon
svordom från mekargänget då och då.
Torsdag, 3.8.
Uppe tidigt, idag skall Gävlebukten betvingas. Hur man än gör så blir det
alltid en ganska lång etapp över denna oskyddade sträcka och med tanke på
den lovade nordostliga vinden valde vi att inte gå längre söderut. Även om
det blev lite längre att gå över, så räknade vi med bättre (halv) vind om vi
gick från Iggö direkt till Björn. Kort morgonpromenad med Smilla, som verkar
förstå att det blir en tuff dag, hon vänder tillbaka mot båten så snart hon
är klar med morgonbestyren. Snabb frukost, och på med de fina
säkerhetsvästarna och livselen, som hittills har legat oanvända i
stuvfacken.
Det blir en härlig segling i halvvind och lite bidevind, mestadels kring sju
knop i 6 - 9 m/s. Vågorna är rätt stora, men efter ett tag blev vi vana, och
den goda framfarten, solskenet och det glittrande öppna havet gjorde oss
glada till mods. Smilla sov längs med sittbrunnenssargens läkant under
nästan hela seglingen, enda undantag var när den förberedda matsäcken togs
fram, och hon ville vara säker att få sin del. Ett enda ben på 30 sm till
fyren Björn, sedan kan vi falla av lite, och gå ner genom Öregrundsgrepen
mot Öregrund. När vi passerar Bellonagrundet kommer en motorbåt, lägger sig
nära oss, och upplyser om att en motorbåtstävling skall starta i Öregrund om
några minuter. På min undran vad vi kan göra åt det, får jag rådet att vi
borde hålla oss någonstans mitt i farleden. Efter ett tag kommer en annan
funktionär som ber oss att hålla så mycket åt styrbord eller babord som
möjligt, för att hålla farledens mitt fri för de tävlande. Snällt uppfyller
vi även hans önskan, och efter några minuter till ser vi racerbåtarna kommer
farande emot oss som arga bin, med vattenfontäner efter sig. Turligt nog
verkar förarna ha bra kontroll på omgivningen, och vi klarar oss oskadda ur
äventyret. En halv timme senare lägger vi ankare i Kullbådaviken. Först av
allt blir det en välbehövlig rastning för den tappra skeppshunden, sedasn firar vi
återkomsten till våra hemmavatten med ett glas vin och Hilkkas goda snittar
med Skagenröra. Enkel middag med rökt lax, dillkokta potatis och gravlaxsås,
sedan sista skvätten av whiskyflaskan och sägndax.
Fredag, 4.8.
Sover ut ordentligt, sedan ror skepparen med skeppshunden till närmaste
strand. Morgonpromenaden blir dramatisk, när Smilla och jag blir anfallna av
några ungtjurar, som tydligen blir retade av min nya röda Timberlandskjorta.
Smilla gör en modig insats för att rädda Husses liv, rusar framåt och
skäller. Tjurarna är inte särskilt imponerade och kommer närmare med sänkta
huvuden. När jag, viftande med en träpåk, gör ett utfall emot dem, stannar
de något förvånade upp, och vi skyndar tillbaka till vår Jolle för att söka
skydd i moderskeppet. Antagligen var tjurarna bara lite nyfikna på vårt
sällsynta besök, men det är svårt att veta när man har dem nära inpå. När vi
kommer tillbaka, är skepperskan fortfarande i djupaste sömnen, ovetande om
den livsfaran vi just har klarat oss ur. Stor frukost i lugn och ro, idag
skall det bli en kort etapp. Vi bestämmer oss för en liten gästhamn på
Raggarön, som verkar trevligt enligt beskrivningen i Gästhamnsboken.
Beskrivningen visar sig stämma, där finns en liten och trevlig hamn. Där
finns även en vedeldad bastu, och vi skyndar oss att boka in en tid senare
på eftermiddagen. En trevlig restaurang finns 800 m inåt land på
Raggarögården, där vi äter en god smörgås med stöl som lunch.
Två timmars bastubad varvade med simturer i havet, sedan grillad oxfilé med
trattkantarellsås (tack Rune för de självplockade torkade
trattkantarellerna) och stekta potatis, därtill en flaska god rödvin. Nu är
vi nöjda med denna dag, och en lagom kort kvällspromenad med skeppshunden
avslutar dagen.
Sida 1 av 1