Tuesday, 18. July 2006 : Ulvöarna till Örnsköldsvik
Konstutställning på Ulvön, berggsbestigning på Mjältön och
vilodag i Örnsköldsvik.
Ulvöarna, Norrlands Sandhamn, visar sig från sin bästa sida. Det är Ulvö Regatta och mycket liv och stoj i hamnarna och i lilla byn. Vi besöker det lilla enkla, men mycket trevliga kapellet, och delar av konstutställningen som finns på olika platser på norra Ulvön, bland annat en “installation” med ryssjor gjorda av färgat tyg, upphängda i tallar på den västligaste udden. Morgonpromenaden går upp till lotsstugan med fin utsikt över fladen. Vi ligger åter igen bredvid den gamla trämotorbåten “Silva”, som vi var granne med i Häggvik. Det är typiskt för Höga Kusten att man träffer samma båtar igen i hamn efter hamn - dels för att det inte finns så många hamnar här uppe, dels för att det inte heller finns så många båtar. Återseenden blir oftast hjärtliga, och alla har tid och lust för en pratstund.
Åvgår lördag förmiddag mot Mjältöns lilla lagun, Baggviken, eller Femöringen, som lokalfolket kallar den. Resan är endast ca 4 sjömil, men vi vill absolut inte missa Sveriges högsta ö med sin fantastiska allvädershamn. Solen skiner, och den obligatoriska bergsbestigningen blir svettig, Smillas tunga är nära att släpa efter på marken när vi närmar oss toppen. För att återställa vätskebalansen får hon halva Husses och även halva Mattes medhavda äpple. Efter en 2,5 km lång promenad upp till 250 m höjd möts vi av en storslagen syn. Hela Höga Kusten ligger synligt en 360 graders panorama, tur att kameran är digital, annars hade det blivit dyrt….
Vit återkomsten till Sir F blir det återseende med två Cumulus-besättningar, som vi låg granne med i Häggvik. På vänstra sidan lägger sig så småningom ett engelskt par i en segelbåt byggd i stål och med ovanligt fina linjer, massiva teakplankor på däck och seriöst långfärdsutrustat. Tyvärr förstörs en del av kvällen av en skränig Bayliner-besättning, ett gäng ungdomar med diskomusik på högsta volym. Trots att de liggar på andra sidan viken, vibrerar hela lagunen av dunket. Några försök till tystnad möts av hånskratt och tutande med signalhornet, tyvärr vill ingen av de ca 20 lidande båtbesättningarna (mig inkluderat) ta upp en allvarlig diskussion - med tanke på busarnas alkoholpegel var det kanske bäst så.
I stället beger vi oss ut till öns östra sida och blir där belönade med en fantastisk omgivning - röda klippblock i märkliga formationer, som konstverk utspridda längs stranden, och mellan dem klapperstenar i olika former och färger. På vägen tillbaka till båten en glad överraskning: busarna är på väg därifrån genom det smala inloppet.
Söndag morgon, avgång norrut mot Örnsköldsvik. Hörde att det finns en fin och välskött gästhamn där, vilket passar oss fint med tanke på att både fasta och flytande förråden börjar sina. Kalassegling i halvvind, lugn sjö och mellan fem och sex knops fart. På vägen förbi Trysunda lockas vi av tanken att gå in där. Det finns många minnen av Trysunda, som blev favoritstället under våra tidigare seglingar hit, första gången 1984 med första båten, Huilu I, en Comfort 30, och andra gången år 1988 med Huilu II, en Comfortina 36. Vi motstår frestelsen, och fortsätter till Ö-vik. Det är söndageftermiddag, och den stora träbryggan i hamnen är full av flanörer, som njuter av den soliga söndagseftermiddagen.
Storkommers i Hamnkiosken, och vänliga glada människor som kollar och kommenterar båtarna och tilläggningar - det känns nästan lite Medelhavsstämmning här. Vi får den nästsista av de mera skyddade platsarna innanför bryggan, och när jag ser att det t.o.m. finns Wlan att koppla upp sig på, är dagen räddad. Beslutar att fortsätta i morgon efter storhandling, och restaurangbesök på “Fina Fisken” efter en välförtjänad dusch.
Måndagmorgon - vi trivs bra här, och bestämmer oss att lägga in en vilodag. Städning, inköp av matvaror och besök på det lokala Systembolaget, sedan en långpromenad.
Sida 1 av 1