Wednesday, 14. July 2010 : Högtryck och lata dagar
Efter två lata dagar i den fina viken öster om Smågö, där huvudsysselsättningen bestod av att varva promenader med roddturer och dopp i det 19 gradiga vattnet, var det nu dags att åka in till Valdemarsvik, där jag skulle lämna båten för några dagar för att hämta skepperskan och skeppshunden för vidare färder.
Valdemarsvik överraskade med mycket humana gästhamnsavgifter (100 kr per natt och tredje natten gratois), fin service och trevliga hjäplsamma damer på turistbyrån. Staden höll på att rustas till den årliga “karnebåtfestivalen” med flera musikscener, cirkus, marknad och annat roligt.
Tisdagen, 6.juli hyrde jag en bilhos den lokala Volvo representanten och körde hem till Upplands äsby. Sträckan jag hade seglat på över en vecka avverkades nu på dryga tre timmar. Med en stor säck smutstvätt som present till min käraste kom jag hem. Onsdagen gick åt med diverse aktiviteter som att betala räkningar, klippa gräsmattan och annat som måste göras före semestern.
Torsdag vid middagstiden gick det sedan per bil söderut, mot Valdemarsvik och Sir Francis. Dagen var glödande varm och det kändes bra att komma fram och gå runt den lokala hemköp’s luftkonditionerade gångar för proviantering.
Fortfarande är det varmt, över 25 grader, och vinden är från syd. Ingen lust att kämpa emot, så vi lade oss på norra sidan av Lindholmen (s om Stora Ålö) ca 10 sjömil utanför Valdemarsvik.
På lördagen gick det en bit söderut till Huvududden på norra sidan avStora Askö. En Scanmar 33 lade sig bredvid oss - familjen Westlinder, ett ungt par med två flickor, 3 och 9 år utgorde dess besättning. De hade just köpt båten och höll på med att flytta den till hemmahamnen Loftahammar. Det blev en härlig solig kväll och en vacker solnedgång. Den minsta tjejen tyckte inte om att lägga sig, det tog en del nattningsförsök, både från mannan och pappan och så småningom blev det lungt i viken.
Vår nästa hamn blev Smågö - samma ställe där jag hade stannat två nätter innan hemresan. Den här gången landförtöjde vi längst inne i viken, alldeles ensamma. Det blev en mycket fin eftermiddag - roddtur, promenad, bad, roddtur, bad, promenad etc., helt i Smillas (och resten av besättningens) smak.
Tyvärr hade skepparen glömt en uppsättning sjökort hemma och vi var tvungna att åka in till Loftahammar för inhandling av dessa nödvändiga navigationsattiraljer. Där hade vi ett trevligt tyskt par som båtgrannar, de hade seglat på Ostkusten i 25 år - varje sommar. I Loftahammar finns det mesta som en båtsemestrande kan tänkas behöva - förutom de sjökort jag behövde. Så småningom hittade jag dock de tre nödvändigaste bladen i ett varv i närheten av gästhamnen.
Nu var Sir Francis lastat med mat, dryck, färskvatten, bränsle - och sjökort, och resan kunde gå vidare. Dagen i Loftahammar visade sig vara den varmaste dagen i Sverige sedan 16 år - 35 grader i östra delen av landet. Värmeböljan skulle fortsätta och även den rätt starka sydliga vinden. Återigen väljer vi alltså att stanna i området, söka en för sydostvinden välskyddad vik och det blev Vinö Kalv den här gången.
Där ligger vi nu, tisdag, 13 juli, och jag förmodar att det kommer att bli som förut - bad, roddtur, promenera, bad, promenera, bad, roddtur (och kanske en tupplur däremellan)
.
På eftermiddagen lade sig en holländsk Island Packt 45 en bit från oss vid klipporna. vi var lite förvånade att de hade bestämt sig för landförtöjning framför en brant klippvägg utan möjlighet att gå iland. Kvinnan på båten klättrade aplikt upp på klipporna och lade förtamparna runt utstickande klippspetsar. Efteråt förklarade hon glatt “först time! Not bad ej?”.
Till kvällen lade vi och holländska båten oss på andra sidan och det blev lite trevligt omgänge med ett och annat glas vin. Susan och Hans var på väg på en “testresa” inför den planerade världen runt seglingen nästa år, då de vill lämna hemlandet för några år för att besöka släkt i Nya Zealand. Vi utbytte mail adresser ovh blogg-urler och komma att följa deras resa med intresse.
Onsdagen bjöd få förliga vindar för första gången under denna semester. Vi länsade/slörade söderut i en svag nordvästlig bris. Glädjen var kort, vinden vände till sydost efter ett par timmar, men som tur var så kunde vi fortsätta söderut på en lång sträckbog förbi Västervik och slapp att kryssa, Idö och hela vägen ner till Älös Lyckfjärd, där vi lade oss på svaj vid halvfyra tiden. Nu får det bli dopp, hundpromenad och kanske ett litet glas iskallt Riesling inför kvällsmatlagningsförberedelserna.
Sida 1 av 1